Så var det dags för APU igen.
Den här gången har APU-Lotta fixat in mig på BRÅ, tillsammans med Ida. Vi ska göra en film om trygghet i Umeå som ska visas inför en massa viktigpettrar på en konferens nästa vecka. Men skit samma, det är totalt ointressant att berätta om.

Istället tänkte jag tala om för er att på BRÅ, där har de en såndär automat med varm choklad, te och en jävla massa olika kaffesorter. Fördelar med automaten:
- Vi får ta hur mycket vi vill, när vi vill.
- Det är kul att trycka på knapparna.
- Den är tystgående, så det är inte speciellt stor risk att någon märker att vi fyller på koppen var tredje minut.
- Man kan själv bestämma hur mycket socker och grädde man vill ha i.
- Det finns som sagt asmånga olika kaffesorter att välja mellan (alltså det heter inte kaffesorter egentligen, men jag tror ni fattar vad jag menar).

Angående sista punkten har jag ett mål, nämligen att ha provat på alla sorter innan våran tid på BRÅ är över. Eventuellt kommer jag även att utvärdera varje dryck här i bloggen, för att hjälpa folk med beslutsångest. Det har nämligen ofta hänt att jag ställt mig framför en automat av detta slag och sedan drabbats av svimmar-anfall, då jag inte kunnat ta beslutet om vilken sort jag ska välja.

Vi var förresten på skolan och pratade med våran rörligbild-lärare. När vi satt och väntade på honom kom plötsligt Ingela (ni vet utvecklingssamtal-lapp-kvinnan gående). Hon kom och frågade om vi inte hade APU nu. Jo, sa vi. Sedan fick Ida sköta resten av snacket, jag ville ju inte höja risken för att bli kickad från skolan. Shit alltså, om två veckor smäller det. Varför jag inte frågade? Jag var stum av rädsla.