Alla har vi stött på problemet med att inte kunna sova, så även jag. När det inträffar mig ger jag ganska snabbt upp. Jag menar, min hjärna vill ju uppenbarligen vara vaken, sjukt onödigt att kämpa emot. Istället för att sova gör jag saker som jag annars inte har så mycket tid över till att göra, typ städa små lådor i mitt rum, göra armhävningar, putsa fönstret, se på skitdåliga filmer, läsa knasen osv. Det är dock en sak som håller på att utvecklas till ett problem. Det börjar som vanligt med att jag inte kan sova. Jag tittar upp i taket och försöker klura ut något att göra. Plötsligt börjar mina ögon snegla åt höger, där jag har en hylla. På hyllan står skålen. Men det är inte vilken skål som helst, det är nämligen där i den ligger: nässprayen.

Känslan när nässprayen börjar verka är, enligt mig, väldigt svår att slå. Det är så befriande, allt bara öppnar sig och luften strömmar fort till hjärnan. Helt obeskrivligt.

Problemet är bara det att jag tar sprayen utan att ens behöva, det hela handlar bara om kombinationen vad-ska-jag-göra-nu och vill-ha-nässprays-kick. Kvällen efter vill näsan ha mer spray och har därför blivit tät på riktigt, och vad gör man när man är tät i näsan? Jo, man tar nässpray! Nu vill ju alltså näsan ha spray och då ska den få det. Innan var det bara jag som ville ha, för att det var roligt. Så är karusellen igång. Det kan ta flera veckor innan jag inser att det måste få ett slut. Jag måste då offra två nätter när jag varken sover eller andas, sedan är allt som vanligt igen.

Men rätt som det är kommer det en natt när ligger jag där igen, klarvaken och sneglar på skålen med ett flin på läpparna...